"Nytt år, nya tag" ! Det är väl den meningen man ser mest nu, och det är ju helt rätt. Nytt år och vi måste ta nya tag och glömma det tråkiga och komma ihåg det roliga. 

Jag ska göra allt för att 2011 ska bli det bästa året någonsin, eftersom de två sista åren mest har varit pest och pina. Fast nu ska jag ju inte säga så heller, mycket roligt har ju hänt också!

Mest så känner väl jag att 2009 inte blev så bra eftersom Otto försvann ut ur mitt liv då, vilket jag tog väldigt hårt. Han var min skatt, min hjälte, ja mitt allt! Och att behöva slitas från den man älskar mer än något annat tar väldigt på en. Nu tycker ni säkert att jag är lite "töntig". "Det har ju gått 1,5 år nu, så nu lär du väl börja glömma honom?", och ja, det är faktiskt 1,5 år sen han lämnade våran gård nu, och bara för att jag har en annan D-ponny nu betyder det ju inte att jag glömmer bort Otto? Tvärtom! Jag påminns bara mer och mer. Speciellt när Al inte var den lättaste när han kom.

När Al kom till gården var han rädd för i stort sett allt, kunde inte vara ensam och hade inte respekt för något! Jag ramlade av många gånger, och blev mer och mer besviken på hästen jag hade. Al skulle ju bli min nya bästa vän, och vi skulle göra de sista ponnyåren till dem bästa. Men det kanske inte var det bästa att gå från Otto och Kompis till just Al. Men på ridskolan var han ju så snäll? Ja, innanför ridhusväggarna ja, som han hade gått i, i 5 år. Självklart var han inte van vid att vara ensam, och självklart var han rädd för allt "nytt". Det kan jag ju inte neka, men det var inte meningen att jag skulle köpa en "problemhäst". Utan en ponny jag kunde ut och tävla lite på ganska snabbt.

Al är mycket bättre nu, och det här året ska vi börja rida träningar, och ut och tävla! Det är mitt nyårslöfte, + att gå ned i vikt. Det behövs det också så. Haha!

Hoppas alla får ett bra 2011, för det ska jag försöka ha i alla fall!