Furuvik

Har ju varit i Furuvik idag istället för praktik, och det var super kul !

När jag kom dit var det bara Sara som hade kommit, så vi stog och väntade på Linda och Annika. (Annika är våran lärare och hon har jobbat i Furuviksparken i ca 20 år)

Sen kom Linda och då började vi gå in mot "reptilhuset". Eftersom vi går in bakvägen där all personal också går in så är det väldigt nära till just schimpanserna och reptilerna. Och när vi har kommit in en liten bit, ser vi Annikas bil och hon vevar ner rutan och pekar åt vänster. Sen åker hon också åt det hållet. Men vi fattade inte vad hon menade, så vi fortsatte gå! Vi skulle precis gå åt vänster så vi tänkte: "Hon menade nog att vi skulle fortsätta till vänster."

Vi stog en stund och väntade utanför "reptilhuset", men ingen Annika kom. Så vi beslöt oss för att gå den hemliga stigen, som leder till baksidan av "reptilhuset" och se om Annika stog där och väntade. Men när vi kom dit var det ingen där... Men till slut kom hon.

När vi kom in i värmen gick vi in till ett rum med ormar som inte var riktigt friska. Det fanns även några apor där, Döskalleapor eller Herr Nilsson apor som vi kallade dem.

Sen gick vi till en lite boa som Annika lyfte ut så vi fick klappa den. Sen fick vi även hålla i den, och oj vad stark den var! Den slingrade sig runt min tumme och fast den var så liten, så var den jätte stark.

Sen när jag stog där och höll i ormen, gick Annika iväg och kolla när den fick mat sist och det var några dagar sen, men då hade den bara fått en liten mus så Annika tyckte att vi kunde mata den. Och det gjorde vi också. Det var verkligen en upplevelse! Ormen kollade in bytet, och när man minst anade det så högg den. Jag blev jätte rädd, för jag stog verkligen och koncentrerade mig på den. Haha. Sen tog det en bra stund innan ormen svalde musen, då den skulle lukta igenom musen och hitta huvudet. Men till slut började den äta musen, och då gick det ganska snabbt för den att svälja den.

Efter det var det spindlarnas tur att blir fixade! Alltså göra rent och så åt dem, och självklart fick jag ta ut den ena ut från buren. Det var lite läskigt att just jag skulle göra det, man vill ju inte skada de eller så. Men i alla fall, så gjorde jag bara som Annika gjorde. Tog burken och la den över spindeln, sen drog jag över den på locket till burken. Det gick jätte bra, och jag fick mycket beröm av Annika. Jätte roligt!

När vi var klar med spindlarna så var det lunch. 

Sen kollade vi på lite sköldpaddor, både land och vattensköldpaddor. Dem är faktiskt ganska coola, och tyngre än vad de ser ut! Haha. Men det var inte sådana där jätte stora, utan lika stora som dem man själv har i ett akvarium.

Efter det skulle vi fixa inne hos silkesaporna. Byta pinnar och tvätta lite mm. Och jag kan ju säga, att byta pinnar var inte det lättaste. De fick ju inte vara för lång, och inte för tjocka. För då gick dem inte ner i hålet dem skulle sitta fast i. Alltså, det var stora pinnar. Om man nu kan kalla dem för pinnar? Skulle vilja kalla dem för träd men så stora var dem inte. I alla fall så var det Linda och Sara som fick göra det, och till slut gick det.

Och efter det gick vi in till dem lite större boaormarna! Dem hade två där inne som var gigantiska, sen hade dem flera stycken som inte var lika stora men ändå stora. Haha. Men Annika sa åt MIG att jag skulle ta upp en ur vattnet, och hålla i den. Först vågade jag inte, men sen sa Annika att jag var ju så duktig med spindlarna så det här skulle ju gå lätt! Jo tjena. Ormen var ju jätte tung och allt jag hade var en pinne med krok att ta upp den med, men det gick. Och gissa om jag var blöt efter det? En orm på ca 1,5m som kanske vägde 10kg, rakt upp i famnen på mig. Och ormen var ju inte lite blöt heller... haha.

Men jag hade verkligen super roligt idag, och att ormar var så härliga visste jag inte!

Nä nu ska jag inte plåga er längre, det här får räcka för idag!


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0