När vi hade fixat lamporna tänkte jag att jag skulle gå lite med Al i ridhagen, så han fick vänja sig lite.

Satte på honom tränset eftersom jag tänkte göra en övning som jag brukar göra, och hjälmen hade jag också på mig. Utifall man skulle halka eller något.

Gjorde i alla fall övningen och det gick jätte bra, så bra att jag bestämde mig för att hoppa upp. Barbacka och allt, men upp kom jag! Till slut... Haha, precis när jag lägger över benet och skulle hoppa upp börjar Al gå iväg, så jag hände där och gjorde allt för att komma upp. Man kan ju inte direkt påstå att man är smidig med säkerhetsväst, haha!

När jag väl var uppe gick det jätte bra, och Al har en sån skön barbacka rygg så det är inte sant! Han skötte sig utmärkt, och det var som om han inte gjort något annat än att vara en snäll nybörjar ponny. Kan inte fatta att det är samma häst. I sommras när jag red barbacka på honom, blev jag otroligt glad! Men det ändrade Al på, med att nästan kasta av mig. Självklart tar jag på mig det, eftersom det var väldigt dumt av mig att hoppa upp på honom utan att någon var med, eftersom han var som värst då. Men nu är han i alla fall jätte snäll, och jag hoppas det håller i sig!

För ungefär ett halv år sen trodde jag att det var omöjligt, att du aldrig skulle kunna bli "normal", att jag aldrig skulle kunna göra något med dig. Nu känns det som om det finns en chans till att vi kommer ut på tävlingsbanorna, och att vi kommer ha roligt de här åren vi får vara tillsammans. Det känns verkligen som det, och jag ska gör allt för att vi ska få ett bra 2011. För det är ju faktiskt mig det hänger på, trots allt. <3